...stötte vi ihop med den här snubben...



...och man fick under inga som helst omständigheter röra vid hans kön...



Dom är ganska övertydliga här i Utriket och det kanske man ska ta lärdom av. Jag funderar exempelvis på att sätta upp sånna där lappar på mina kinder, så att folk fattar att de inte är allmän klämegendom. De kanske kan fungera bra som solskydd också.

/Musse

....har jag eget rum (om än aningen spartanskt möblerat).



...med dörrar som enkelt går att stänga...



...men tydligen öppnas på tok för lätt...



För tillfället sitter jag och filar på en stämningsansökan för så här får det fan inte gå till!

/Musse

Här om dagen tog jag ut hunden på grönbete...





...men det är ju synd att säga att han var särskilt foglig. Otacksamma byracka!

I morse när jag vaknade var jag riktigt glad...



...för idag skulle jag få träffa Elma för första gången!



Elma betyder äpple på kurdiska och det heter hon eftersom hennes pappa är kurd och hennes mamma älskar äpplen - smart kompromiss! Elma och jag har så mycktet gemensamt, exempelvis så hette ju jag Pumpan mina första tre veckor i livet eftersom jag är född på halloween. Äpplet och Pumpan - vilket radarpar!

Tyvärr var Äpplet inte alls lika glad över att träffa mig...



...hon drabbades till och med av en släng av avsky när vi blev presenterade...



...och blotta åsynen av mig gjorde henne förtvivlad! Undrar om det var något jag sa....? Hur som haver ska vi ses nästa vecka igen och då hoppas jag på att få henne på bättre humör - skam den som ger sig! Jag är helt övertygad om att hon kan lära sig att älska mig, det där med kärlek vid första ögonkastet är så överskattat. Kärlek börjar med bråk - det vet ALLA!

...har ni aldrig sett en myling förut?!

Myling:

En myling (även utbörding) var i svensk folktro en gengångare av ett odöpt nyfött barn som mördats av sin mor och gömts, till och med under golvet i stugan ibland, för att dölja en oönskad födsel.

I sägnerna berättas det om hur modern avslöjas när mylingen sjunger en sång om sitt öde. Mylingar troddes finnas på platser där en ung mor kunde tänkas gömma ett dött barn, som myrar, uthus, dyngstäder, stenrösen och skogsbackar. Från dessa kunde man ibland höra gråt och barnskrik. Ibland kunde det odöpta barnet ropa på hjälp, "ge mig ett namn!", och då kunde man rädda det genom att säga "Du kan ta mitt, jag heter NN". Man kunde även hjälpa det genom att hitta liket och begrava det i vigd jord på en kyrkogård.

Ordet kommer från "myrding", från fornsvenskans myrða, "mörda". Myling betyder alltså kort och gott "mördad".

En sägen från Bergslagen berättar om en gammal torpare som på väg hem från krogen tilltalades av en liten pojke med orden: "Morfar, morfar, får jag pappa?" (Ordet pappa är en dialektal form för att bli ammad). Gubben vägrade först att inlåta sig, men då pojken fortsatte att ställa sin fråga svarade han slutligen: "Har du nån te papp' så papp', men inte får du te pappa mej". Då gav sig pojken iväg. När gubben slutligen kom hem till sin torpstuga fann han sin hemmaboende dotter död i utdragssoffan med blodet flytande från brösten. Gubbens svar gav pojken möjlighet att ta hämnd på sin moder, med sägnens ord: "När pôjken hade fått lov te papp' så visste han vart han skulle gå".

Källa: Wikipedia

I fredags kom mammas kusin Linnea och hennes sämre hälft Marcus hem till oss på bbq-kväll. Det där med bbq vet jag egentligen inte så mycket om, men jag tror att det handlar om att man går omkring...



....för det var nämligen precis vad vi gjorde...



...hela kvällen...



...ända tills hunden förstörde allt! Han trodde att Linnea var hans! Hon är ju MIN! När jag drack min välling såg jag i ögonvrån hur han satt där vid hennes ben och slickade maniskt på dem - pinsamt! Jag kunde inte göra något åt det eftersom jag som vanligt blev så fruktansvärt sömning efter vällingintaget och när jag vaknade efter några timmars sömn, var det natt och hade Linnea och Marcus hade försvunnit. Nästa gång dom kommer på bbq-kväll ska jag se till att hunden är bunden, så att vi kan knalla omkring ifred!

Igår kom Elise förbi på lunch. Hon har varit i Namibia hela våren och hade hur mycket som helst att berätta....



...men jag lyssnade dock bara med ena örat för jag fick så fina och fascinerande presenter. Det var ganska osmart av henne att ge mig dem first thing lixom, men tanken var nog att jag skulle genast skulle svälja min surhet över att hon inte hälsa på mig under så pass lång tid. Det fungerade hur som haver, jag är ganska lättköpt.



Hunden fick inga presenter och det var rätt åt honom, tyvärr försökte han lägga beslag på mina. Det hade han dock ingenting för!

Kolla vad jag fick



En giraff...



...och en docka.

Mamma fick fina armband.



Puss på Elise!

...bajsade jag vid lunchmålet (åt jasminris, potatis, morot, majs och hårdkokt ägg, slungat med en klutt bregott och självfallet var allt ekologiskt) i stället för vid morgonens grötmål som sig bör!



Mamma blev hur förvånad som helst, ha ha ha ha! Ni skulle sett hennes min!!!!

...har jag spenderat en hel del tid vid stugan. Pappa har grävt och grävt och grävt, vilket jag självklart var tvungen att hålla ett vakande öga på. Det är ju viktigt att allt går rätt till så att inga elkablar eller avloppsrör slits av.



Under detta härligt blommiga retroparaflax uppe på min gräsdepå, bevakade jag skådespelet. Det fläktade skönt och paraflaxets fransar dansade trevligt i vinden, men det hade jag inte tid att fokusera på - Pappa behövde ju mina hökögon!



Jag tror faktiskt att jag ska bli bevakare eller betraktare när jag blir stor, jag skulle göra ett noggrant jobb och ha väldigt många konstruktiva åsikter om det jag lägger linserna på. Dessutom har jag ju så stora ögon, vilket är en fördel om man ska stirra.


(Ta er en extra titt på min magnifika rododendron som står där i full blom. Nästan lika fin som mitt paraflax!)

Att sitta och glo kan vara ack så krävande så jag tog en paus för att lägga slagget med snutten en stund.



Jag drömde att Pappa och jag startade upp en betraktarfirma tillsammans...



... och jag tror att det skulle kunna gå riktigt bra för oss om vi så gjorde i verkligheten. Sommaren ut ska jag dock enbart vara bebis, till hösten får vi se vad som händer...