...inte ens en liten avocado på Konsum får sticka ut det minsta! Men jag förstår att dom väljer att märka denna så exotiska frukt (grönsak? bär?) med etiketten "normal", för annars skulle ingen av byborna våga köpa den.
De senaste 25 åren har jag dock inte haft några som helst problem med att skilja på höger och vänster. Därför känns det faktiskt lite onödigt att att den ena skon är grå, medan den andra är svart.
...i morse var det dags för mig att bli friserad. Det var kanske inte den mest ultimata tiden, men duktiga frisörer är ju rena konstnärer, så jag tänkte att det var bäst att låta honom skapa medan inspirationen fanns där.
Jag tvingades dock genomlida en ganska omild behandling och det hela tycktes handla om att han skulle rufsa sig fram till en frisyr på min arma skalle - säkert någon ny fransk metod.
Jag vill inte påstå att jag är helnöjd med resultatet, men han ansåg att hans verk blev otroligt lyckat och jag litar så klart på ett proffs.
1959 gifte sig min mamma och pappa. De var då 18 år gamla och trots sina föräldrars medgivanden så var de tvungna att Skriva till Kungs för att få tillåtelse att ingå äktenskap. I den dåtida sammhällsandan ingick förmodligen en tanke om att inget förhastat skulle gå av stapeln på giftasfronten och det var viktigt att ungdomarna tänkte över detta stora beslut.
I Sverige år 2011 är tonen emellertid en helt annan. Nu för tiden händer det nämligen att barn så unga som 11 år, gifts bort med vilt främmande människor. 52 år har gått sedan mina föräldrar skrev till Kungs, men begreppet har aldrig varit mer aktuellt än nu.
Idag har jag suttit i Bellas stol och låtit hennes flinka fingrar klippa till med saxen. Egentligen kändes det onödigt, jag hade ju en så vacker "frisyr" redan innan:
Enligt denna artikel i DN så inträffade hela fem överfallsvåldtäkter enbart i stockholmsområdet, under den gångna helgen. En polis som reportern pratade med, menar att det är kombinationen av de två faktorerna lönehelg och fint väder som påverkat det höga antalet. När snubbar just fått påfyllning på kontot och är lediga samtidigt som solen skiner, är de alltså enligt snuten mer sugna på att begå sexuella övergrepp. Ja det är ju så olika det där, vad man misstänker att folk fulländar en helg med alltså.
Så här dagen efter mors dag är hela facebook fyllt av bilder på fantastiska presenter. Ens feed svämmar över av pompösa statusuppdateringar om hur folk blivit firade och uppskattade av sina barn och män. Själv har en dock inte ens fått ett simpelt grattis. Det är då en önskar att en var en katt som blev omkringburen av en tvättbjörn.
1946 upprättades semesterhem för utarbetade husmödrar. Dit åkte kvinns på husmorssemester; en statligt reglerad verksamhet som pågick fram till 1979.
Under 2008 och 2009 arbetade jag på den statliga myndigheten Boverket, med ett gigantiskt regeringsuppdrag som syftade till att stärka tryggheten i stad- och tätortsmiljö ur ett jämställdhetsperspektiv. Projektet var uppdraget av inga mindre än dåvarande jämställdhetsminister och migrationsminister Nyamko Sabuni (Fp) och miljöminister Andreas Carlgren (C ). Jag minns hur Sabuni under presskonferensen då projektet offentliggjordes, med bestämd ton framhävde dess syfte; att kvinnor ska kunna gå hem från exempelvis krogen utan att känna sig otrygga. Boverket fick en summa pengar att förfoga över för att möjliggöra detta, via exempelvis kunskapsförmedling och bidrag till bland annat kommunala projekt. I mitt stilla sinne reflekterade jag i detta läge över hur enkelt regeringen gjorde det för sig: "VIKTIGT, vi får inte glömma att innan valet faktiskt göra något för jämställdheten! Hmmmmmm….? Det får dock inte vara något som gör att någon känner sig trampad på tårna, så vi vill exempelvis inte uppröra näringslivet med åtgärder för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelserna, eller göra något åt löneglappet kvinnor och män emellan och eller få fler män att ta ut föräldraledighet! Men vad ska vi göra då? Hmmmmm…? Vad sägs om att fixa till den fysiska miljön lite, så att de otrygga kvinnorna av idag kan känna sig lite mer trygga? Ja men vilken bra idé, det kommer ju otvivelaktigt att gillas av alla!".
Det fanns emellertid någon mer än jag som tyckte att det fanns anledning att diskutera essensen av detta gigantiska projekt. Det fanns en person som utan att blinka till och med framhävde att det var en usel idé, att spendera pengar på att förmå Sveriges honkönade att kunna röra sig fritt i våra städer utan att vara rädda. Denna någon var Pär Ström - mannen bakom sighten Genusnytt och författare till den just utgivna boken Mansförtryck och kvinnovälde. Ströms ifrågasättande av regeringsuppdraget, bestod emellertid i att inga pengar alls ska satsas på kvinnor. Enligt Ström förhåller det sig nämligen redan precis så som titeln på hans bok förtäljer, att kvinnorna styr Sverige medan männen är de förtryckta. Ström gör gällande att mannen av idag är marginaliserad och detta påstående understöder han genom att bland annat leta rätt på och rabbla upp alla möjliga åtgärder som syftar till att förmå jämställdhet. Vad dessa åtgärder är sprungna ur bryr han sig dock inte om, han är övertygad om att kvinnor inte alls är otrygga, blir utsatta för våld och förtryck, har lägre lön än män eller missgynnas på grund av barnafödande. Enligt Ström förhåller det sig nämligen precis tvärt om (!).
Oundvikligen blir man full i skratt och det är lätt att avfärda Ström som den avundsjuke kvinnohatare och uppmärksamhetsuktare han är. Man kan enkelt slå hål på varenda ett av hans sanningslösa påståenden, enkom genom att ställa enkla frågor så som: varifrån har du fått idén om att kvinnor har högre lön än män? Absurditeterna avlöser varandra i Ströms resonemang och aldrig någonsin lyckas han understryka dem med annat än sina egna fantasier.
Visst kan vi idiotförklara Ström som en sinnesförvirrad dåre utan verklighetsuppfattning, men det vinner vi inte mycket på. Vad vi istället bör göra är att ta vara på honom som fenomen. Även om hans missnöje måhända bottnar i något personligt och till stor del består av avundsjuka och egoism, så kan han betraktas som en reaktion på att män också besitter ett konstruerat kön och att även män missgynnas av ett ojämställt samhälle. Pär Ström är för jämställdheten vad Jimmie Åkesson är för invandringspolitiken - någon som har insett att något inte står rätt till, men som på grund av missnöje och en förvriden verklighetsuppfattning inte förmår förvalta denna insikt. Åkesson är exempelvis övertygad om att svenska pensionärer missgynnas till förmån för muslimska burkabärande barnavlande kvinnor (vi minns alla SD´s otrevliga valfilm). Ström är övertygad om att svenska kvinnor har manipulerat sig till så pass mycket ekonomiskt stöd från exempelvis statliga instanser, att männen skuffats undan och hamnat i förgrunden.
Så låt nu Pär Ström vädra sina floskler och utnyttja på så vis tillfället att stöta och blöta jämställdhetens olika problematiker. Bemöt sakligt hans absurditeter med fakta och ta på så vis tillfället i akt att belysa de sanna jämställdhetsfrågorna. Passa på att syna de politiska åtgärder för jämställdhet, som det idag satsas pengar på. Kanske spenderas våra skattepengar inte på sådant som vi anser vara mest relevant och nödvändigt när det kommer till denna typ av orättvisor?
För att känna streetfactor, så hänger dudesen av Åby vid varuintagstrappen utanför Konsum. Natur, vackert vatten samt glass och korv som erbjuds uppe vid kiosken, är långt ifrån deras melodi. Istället eftersöks det urbana - betong, asfalt, metalltrappa och avgaser är vad dom vill insupa.
Det är moppegathering och en snubbe har tagit med sig en skateboard, som han förstrött kickar iväg på emellanåt.
Alla bär exakt samma outfit; sneakers, knälånga uppvikta shorts och linne eller t-shirt. Jag frågar mig om de stämt av med varandra på förmiddagen om att oavsett hur kallt det är, så är det bararmat och barbent som gäller. Men det är tydligt att det är ett gäng hårda killar som uppehåller sig utanför Konsum, så hårda att dom inte har några som helst problem med att åka moppe i shorts och t-shirts, de ynka 12,5 celsiusgraderna och snålblåsten till trots. Dom går sin egen väg och trotsar inte bara normer utan också väder och vind. Åbys svar på Lords of Dogtown.
Plötsligt börjar det emellertid skräna från trappen. Det visar sig att en av snubbarna har lyckats få igång en liten, liten cd-spelare ur vilken tonerna av detta strömmar:
Hur tänkte grabbarna med detta? Peter08 lixom; Kissies lillebror, wannabebrat och stureplansnolla!? Förstår dom inte hur illa det rimmar med deras skateboard- och moppeåkande, betongsuktandet och de bakochframvända kepsarna? Fattar dom inte att dom inte framstår som det minsta streetsmarta, genom denna totala skymf mot allt vad urbanitet heter? Stureplansdyrkande Peter08 dessutom, han skulle för djävelen göra dessa "bönder" till åtlöje om han fick chansen och det borde dom inse!
Jag är dock inte det minsta förvånad över deras totala ovetskap. 11 % av alla röstande åbybor valde nämligen att stötta sverigedemokraterna i valet i höstas. De lever på käk från de invandrarägda lokala pizzeriorna och har mage att sura ihop om de inte får köpa kebabrullar till inköpspris ("invandrarna ska ta mej fan inte tjäna pengar på oss svenskar!" = hört med egna öron *morsans anmärkning). Grabbarnas föräldrar består av rikspuckon, vilka låter sina och Jimmie Åkessons paradoxala fördomar äga hela deras verklighet. Detta färgar självklart killarnas förmåga att skilja rätt från fel, varför dom framstår som en skock korkade får utan förmåga att tänka kritiskt. Förhoppningsvis kommer killarna efter att ha vidgat sina vyer (kanske pluggat i någon annan stad, rest en del eller helt enkelt bara träffat tillräckligt många människor som bevisar att Åbylons inskränkta byfånar inte definierar sanningen) komma till insikt.
I veckan drog vi till skogs en sväng för att införskaffa påskris. Vi släpade hem några rejäla grenar som räckte till tre stora ris, vilka jag installerade på altanen.
Ja ni ser ju själva hur fördjävligt det blev
Sedan blåste fjädrarna av...
...till Håkans stora glädje, som hetsåt dem.
Englas påskfjädrar skulle minsann aldrig blåsa av och hennes ris lär ju inte se annat än fabulösa ut, det slår jag mig i backen på.
