Nivå 2

Livet handlar om att hela tiden tänja på gränserna och att pressa sig själv till det yttersta. När man nått ett mål så ska man höja ribban och kämpa för att prestera upp till nästa nivå. Nu för tiden har jag exempelvis inga som helst problem med att ta mig in i och ut ur klaffbordet med vanliga kläder - jag gör det snabbt, enkelt och smidigt till skillnad från hur landet låg för någon vecka sedan. Övning ger färdighet och jag får stående ovationer av mamma och pappa när jag lyckas - vilken kick!

Mitt nästa steg är att bemästra den proceduren utklädd till Michelingubbe...



I skrivande stund går det sådär...


...och jag antar att applåderna från mor och far lär låta sig väntas på - men skam den som ger sig!

"no quitter"


Fastnade en aning...

...i morse och oavsett hur jag vred och vände på mig så kom jag inte loss. Paniken satte klorna i mig och eskalerade, varpå jag slutligen upplevde ren och skär dödsångest!!! Då kom Mamma till min undsättning, men av någon urbota korkad anledning så tyckte hon att det var lämpligt att leta fram kameran och föreviga mitt trauma innan hon frigjorde mig - idiot!

Jag ska hur som haver göra om samma grej igen i eftermiddag. 

"face your fears"




På Ica Maxi...

...bor den här djävla idioten:


Han har till jobb att vakta bröd. Vid flertalet tillfällen har jag försökt kommunicera med vederbörande i all välmening, jag har tjoat, hojtat, skällt som en hund och vinkat...


...men fanskapet svarar aldrig. Inte för att jag bryr mig nämnvärt, men det är ju inte särskilt trevligt av en butiskanställd att vara så illa serviceinriktad och rent av otrevlig. Han tror väl att han jobbar inom säkerhetstjänsten eller dylikt. Snacka om att ta sig själv på lite för stort allvar i så fall...


...det är lixom tunnbröd vi snackar om. Skev djävel.

Bakisbullen

I går hängde jag med Surbullen. Vi fikade, körde med tåg...


...lekte tittut...


...och gick på stan och införskaffade föddelsedagspresenter med mera. Surbullen var dock inte ett dugg sur. Däremot var han en smula bakis. Härmed döper jag därför om honom till Bakisbullen.

När Mamma byter...

...min morgonblöja, passar jag alltid på att läsa Dagens Industri.


Det handlar om att förena nytta med nöje.

Jag kan dock inte bestämma mig för vad som är nytta och vad som är nöje i sammanhanget.

Skrattar bäst som skrattar sist!

Jämmer och död - fjärrkontrollerna i det här huset fungerar ICKE! Och det enda Mamma gör åt saken är garvar! Fy fan vad trött jag blir på att tvingas göra precis ALLT själv! Jag är för fasiken bara ett år, jag ska få saker och ting serverade på silverfat! I stället tvingas jag nu stå framme vid boxen när jag zappar mellan kanalerna...


...halvsegt.

Ps. Mamma garvar inte längre....

Har varit på besök...

...hos storkusinerna.

Som vanligt fotades det en hel del...


...och jag härjade i vanlig ordning - oundvikligt!


Vart man än vänder sig hemma hos storkusinerna så står där en katt...

(Sigge)
...och fånar sig...

(Sten)

...eller spanar...

(Grus)
Så jag gjorde en trevlig mössa av en av dem...


...för att minska beståndet...

...på tok för många katter har aldrig gjort någon glad!








.

Helgens Härj...

...i bilder.

På Fredagen gick som vanligt Fredagsklubben av stapeln på Repet -  maxat Härj...


...med Max...


Sedan vankades det födelsedagsklalas för Arvid som fyllde 4 år...


...och jag härjade även där...

...med allt och alla.

På lördagen härjade jag hos familjen Jidling...

...med bland annat en traktor...

...en rosa enhörning...


...med en avlång kudde...


...under en stol...



...med en röd bil...


...och med Danijel och Bella...


...samt Ronan, Alexander och mjuk boll...

Det var ju kombinerad schlager- och födelsedagsfest och då ska det härjas!


Dagen efter återvände jag till Jidlings för att städa upp efter mitt härj...


...men det blev bara härj av alltihop...


...fast det var ju väntat...


...för man sysslar ju med sånt man är bra på helt enkelt och härj är verkligen mitt expertområde.







Funderar på...

...vart jag ska äta lunch idag. Det blir förmodligen runt munnen.



Tänker dock avklara frukosten först samt få bingo i blöjan. Har god tid på mig med andra ord. Behöver inte stressa fram något beslut.

I går gick Rundan av stapeln

Vi började på Hela människan, fortsatte till Bra begagnat och avslutade på Erikshjälpen. Det var dock på Bra begagnat som de flesta fynden gjordes, Simone fann exempelvis en panflöjt...

...och hon har spelat Mio min Mio-låten ever since.

Janne hittade en tavla i tenn  - en avbild av honom och Ann-Marie påstod han...

...och nog var det likt alltid!

Själv fyndade jag en trevlig tamburin med Nalle Puh-motiv...

...och när jag spelar på den låter det mycket bättre än när Simone blåser i sin flöjt. Om ni undrar vem killen på bilden är så är det min personliga lakej Christopher. Han bär mig när jag inte orkar gå. Honom fyndade jag dock inte på Bra Begagnat, han har varit med sedan tidernas begynnelse (alltså sedan 2009-10-31).

Tips: om man vill hitta en ny familj, en familj som inte innehåller en asjobbig och ful jycke, så kan man ganska lätt fixa det på Bra Begagnat...

...allt handlar om att sätta sig på rätt plats och vänta.

På Erikshjälpen kom Simone över en herrbetjänt i mässing att hänga sina dagens outfits på...

...jag blev lite sur över det eftersom jag själv gärna hade velat ha den, men eftersom hon har längre ben än mig så hann hon först. 

På Erikshjälpen ville Ann-Mari skoja till det lite och försökte slå in mig i ett paket...

...moget!

Mamma fyndade en tavla på Hela Människan som nu hänger i mitt rum...


...och en lampa som jag tycker att Hunden kan få...

...eftersom han är ett ljushuvud!











Jag vill leva La Dolce Vita....

På sista tiden har de dåliga hårdagarna snarare blivit regel än undantag. Det är inte särskilt bra för mitt självförtroende.




Som tur är finns det ju hjälpmedel...




...vi lever ju lixom på 2000-talet!


Härj med liten bil

Tänkte bara uppmärksamma er på mitt vrålåk...


...som jag har övertagit efter Arvid...



Jag tar mig en tur varje dag och fort går det...



...ibland lite för fort...





Har varit på kalas nu igen...



...och denna gång var det min mentor Luiz som fyllde år:

Fem bast blev han - sjukt gammalt!!


Han och brorsan Ossie (min andra mentor) hade klätt upp sig något fruktansvärt...


...men det höll enbart 11 minuter - orka lixom!!!

Före:


Efter:


Även på detta kalas bjöds det på en hel del godsaker...



...men jag nöjde mig med en pepparkaksdiet...



Jag träffade flera nya ansikten också, här har vi  exempelvis Bille...


...och Troy...


...men dom flesta hade man ju sett förr, som Charlie...


...och Wilda...


Madde trodde att alla barn var hennes...

...inte helt friskt!

Jag hade som traditionen säger förberett en sång som jag framförde ackompanjerad av marackas...


...sedan dansade jag lite...


...med Ester...


...och besteg sedan ett berg till Luiz ära.


Jag rev även av ballongdansen tillsammans med Svea...

...men det ska vi inte prata högt om.

Summan av kardemumman - det känns bra att kunna sätta upp ännu ett lyckat kalas på sin ettåriga CV!















Har varit täppt i näsan...

...en tid, men nu så är det fixat.



Skönt att vara av med slajmet!

After Dark nästa?


Kände mig lite nere...




...deppig lixom...




...fick på mig en tiara...




...blev glad igen!



Morsan funderar på att kontakta Christer Lindarw. Gört barra gört, säger jag!




Lunch på Lindhals...

...bestående vetekaka doppad i barnmatsburk. Och snorelva.



Betyg: 4 proppar av 5 möjliga.




Lunch på Lindhals...

...bestående vetekaka doppad i barnmatsburk. Och snorelva.



Betyg: 4 proppar av 5 möjliga.




Elma fyllde 1 år...

...igår och givetvis bjöds det på ett kalas som hette duga.




Sara hade styrt upp en hel drös med obestämbara gotter som vi kidz inte fick smaka:





...men vi hade fri tillgång till morotssticks och majskrokar...



...vilket känns aningen fräschare än de där kaloridrypande kreationerna.


(Elma & hennes mormor)

Kärt återseende: mitt gamla handikappfordon permobilen! Jag minns så väl hur jag besteg berg med detta ypperliga funktionsnedsättningshjälpmedel.

Charlie och jag ägnade säkert 1,7 hela minuter åt att snacka permobilerfarenheter där i hallen. Det är alltid vinnande att slå två koka huvuden ihop och i framtiden funderar vi på att inleda ett ingenjörssamarbete beträffande något stort, viktigt och intressant. Vi har preliminärbokat ett möte efter det att respektive potträning överstökats, fram tills dess är nämligen bådas agendor ganska fullsmetade.

Elma fick galet många presenter, exempelvis så gav jag henne en Musse Pigg-mjukis och av Hunden fick hon en stel hund som skällde patetiskt samt staplade omkring och gjorde bakåtvolter - asfult! Jag hade dessutom komponerat en fin sång på bebiska som jag framförde med tillhörande moves till Elmas ära:



Sedan dansade jag med Gunes som blivit lite avundssjuk på min sköna stil och därför utmanade mig i ett battle...

...i vilket jag självfallet ägde (ja ni ser ju tydligt hur Äpplets mormor utser mig till vinnare) och det var som om mord begick på dansgolvet.

Efter det så blev det lite dålig stämning när Fille försökte äta upp den stela robothunden som Elma fått av Hunden...

...inte för att jag gillar Hunden men när han ändå hade gjort sig till och köpt en present till Äpplet så tyckte jag inte att det var rätt av Fille att gnaga sönder den. Dessutom så var det ju Elmas hund så om någon skulle äta upp den så var det hon. Kanske överreagerade jag lite, men ingen annan sa ju ifrån och rätt ska banne mig vara rätt!

Shulululu!







Dansade in det nya året...

...med liten hund.



Det svängde om oss!

Finbesök in Retardville!

Nora med familj behagade besöka Norrköping i veckan och vi möttes upp i den berömda kupolen för att dela en burk och snacka om vad som hänt sedan sist.

Sist påminde lite om Polsk riksdag med härj...



...och tröjryckningar...


...etcetera



Nu kan beskrivas som ett mer sansat samkväm:


...typ.


Ämnen som reviderades:
  • Förändringar i bajskonsistensen - slutsats: den har blivit så fast och fin!
  • Mammamatens mystiska försvinnande - slutsats: ingen och förvirringen är fortfarande total, vart har mammamaten tagit vägen och vad är orsaken till dess försvinnande?
  • Propp eller inte propp under dagtid - slutsats: all tid är propptid!
  • Favoritord - Nora: titta. Musse: knapp.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0