Morsan hånar skiten!

Med skiten menar jag den här förbannade livsstilsshoppingen. Folk snurrar omkring och införskaffar nya grejer hela tiden, helst kläder. Men blir dom egentligen lyckligare av det? Ja det blir dom, dock enkom för en stund - den lycka som beror på nyinköpta prylar är en extrem färskvara. Ibland räcker det för en livsstilsshoppare att visa upp sig iklädd sitt nya fynd en gång, för att livsstilsshppparen inte längre ska känna sig lika attraktiv och het. Ibland räcker det med att något nyare kommer ut på marknaden, för att henom ska uppfatta det henom själv har som passé och istället börja tråna efter det hetaste.

I grund och botten handlar livsstilsshopping om att framställa sig själv som en lycklig, lyckad och frän person via den senaste frisyren, jackan, väskan och mobiltelefonen - "HALLÅ VÄRLDEN, SER NI ATT JAG BÄR DE SENASTE KILKLACKARNA FRÅN ACNE, SER NI, SEEEEEEEEEEEER NIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII!!!!????? DOM ÄR SVIIIIIIIIIIIIIIIINDYRA OCH JAG FICK GÅ ÖVER LIK FÖR ATT FÅ TAG I DOM, FATTA VAD FRÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄN OCH LYCKAD JAG ÄR!!!!". Och för en stund känner sig livsstilsshopparen hur lycklig som helst, eftersom omgivningen via dennes yttre attribut betraktar livsstilsshopparen som så.

Personligen så har jag börjat tycka att människor som lever för att införskaffa det senaste, det fränaste och det fräschaste, är otroligt trista och ointressanta. Folk som upplever att dom MÅSTE köpa en ny vinterjacka varje år trots att dom har 10 stycken hängande i garderoben, har enligt mig tvångstankar. Men vad har jag för rätt att döma? Vad har jag för rätt att tala om för livsstilsshoppare att det är fel att tanka lycka utifrån hur omgivningen betraktar en? För det är väl inget fel med det egentligen. Men det är ganska vanskligt. För rätt vad det är så råkar en livsstilsshoppare träffa på en person som mig, som betraktar henom som totalt misslyckad just för att henom gjort sitt yttersta för att i mina ögon framstå som lyckad. Då vänds plötsligt hela livsstilsshopparens tilllvaro upp och ned och allt blir fruktansvärt jobbigt.







Kommentarer
Postat av: Anonym

Jag är mycket av en livstilshoppare men håller med dig om det du skriver. Men jag ändrar mig lite hela tiden o försöker tagga ner. Det är så jag tycker du är inpirerande! kram

2011-02-05 @ 15:12:19
Postat av: Nilli

Alla har ju sina intressen. Jag älskar att shoppa, helst nytt som kommit däremot behöver det inte vara mode, det är bara det att jag tröttnar otroligt snabbt. Och det gäller allt. Jag måste ha nytt, omväxling etc hela tiden. Tycker att det är larvigt att handla saker just för att det är på modet och visa upp det men jag Älskar kläder och iphones och annan teknik som kommer. Och just dyrare saker är ju oftast bättre i kvalité och det är oftast inte barnarbetare som gjort kläderna. Men allt är ju upp till var och en, men man blir lite trött på hetsen som är runt att jämt ha det senaste samtidigt som man blir rätt trött på alla som helt plötsligt bara ska leva på naturen och jämt handla second hand, det är också en grej folk gör för att dom på något sätt ska visa vilka "bättre" människor dom är. De flesta gör allt för syns skull, oavsett om det är åt ena eller andra hållet.

Postat av: Gogge

När det kommer till skor är jag väl något av en livsstilsshoppare. jag hara svårta tt gå in i en skoaffär utan att få ett stor sug efter att köpa ett par. Men nu har jag lovat mig själv att inte köpa några nya skor förren i vår (om jag har jobb då). Men givetvis har denna regel ett undantag och det är om jag hittar de där underbara djupblå asics-sneakersena som jag fluktar över en längre tid.



Och javisst kan jag känna mig "lycklig" efter ett bar skoköp och den tillfredsställelse jag kände när jag lagt vantarna på ett par limiterade star wars-adidas (som egentligen var slut, heja ebay) var pinsamt stor.



Ja vad fan. Jag är ju lite av en märkesbög också. Dock är jag väl inte särskilt trendig.

2011-02-07 @ 11:08:23
URL: http://surbullen.blogspot.com
Postat av: Noni

Den där tvättäkta livsstilsshopparen finns det inte så väldans många av dock,jag känner bara en faktiskt. Men det är år 2011 och vi är alla barn av vår tid - våra politiker har hetsat om konsumtionsstyrda återhämtningar sedan en lång tid tillbaka och vi minns väl alla hur det var när vi var små och den där lilla leksakskatalogen damp ned i brevlådan någon månad innan jul - man ville ha allt och kunde stirra sig blind. Och vad skulle vi göra om vi inte kunde konsumera - ALLT handlar ju om det! Allt ifrån den där härliga take away-latten som jag köper på Waynes på morgonen, till hur jag förknippar fredagsmyset med en påse chips och ett glas iskall cola. Och jag får också kickar av att införskaffa nya prylar, vem i västvärlden kan undgå det? Men det är faktiskt HELT SINNESSJUKT när man tänker efter.



Fan jag vill att Musse ska få växa upp så som Alla vi barn i Bullerbyn, där det handlade om att leka och ha roligt med det lilla och använda sin fantasi i stället för att cykla på den nyaste cykeln och spela det senaste dataspelet. HELVETE!!!



2011-02-07 @ 22:36:01
Postat av: Lindrow

Vilken fin sida du har utformat! Jag blev så full i skratt när jag såg musse se arg ut, där han tittar upp i gräset. Har nämligen en så jävla bra blid på dig o mig när jag typ var 2-3 mån o inkräktar i din vagn. Du ser EXAKT ut som musse där på den bilden! Bara MÅSTE kop denna bild o skicka till dig! Vad har du adress??

2011-02-10 @ 17:42:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0