Obehagligt!
"anledning till misstanke"
Jag känner igen det där. Så sjuuukt obehagligt. Det känns som att det är något lurt med allt, som att någon kommer hoppa fram och skrika "LUUURAD!!" när som helst och kasta nån skit i ansiktet på en.
Fy fan asså! Men jag är nere på jorden igen kan jag förtälja, syndafloden sköljde över mig ungefär vid 11-hugget. Sjuka 4,5 h av förnöjsamhet - som för att jag skulle hinna få smak för det ljuva livet och sedan inse vilket mänskligt djävla helvete jag egentligen befinner mig i. Perspektiv på tillvaron lixom, TACK för det.
Det var ju för väl att du slapp gå runt och vänta alltför länge innan allt blev normalt igen.
Å nu e ju allt värre än någonsin bara för att jag fick känna på en nöjd tillvaro några timmar. FAN!
Helvete.
Jag sökte jobb idag så nu kommer jag gå runt och hoppas på ett jobb jag inte kommer få och intala mig själv att jag inte kommer bli besviken när jag får reda på att jag inte får det. Fan.
ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH, först är man jätte glad och optimistisk men för var dag som går och man inget hör, så byts hoppet ut mot besvikelse.....
Precis så. Fan. Jag vill ju flytta till Malmö och träffa Ingrid, Ankan och Jonkan oftare. Ja och givetvis kunna träffa Sara mer än på helgerna. GE MIG JOBB I MALMÖ FÖR HELVETE!!!!
Vad är det för djävla liv man lever egentligen??? Måste fan gå med i en sekt...
Vi gört! Ba gört liksom!
Kan vi skapa en egen sekt? Eller det blir kanske för mycket "tänka" då. Skulle fan vilja att någon bara ordnade med mig.
Att skapa en egen sekt känns som lite för mycket jobb. Bättre att ta nåt som redan finns och bara glida med.
Fy fan, du fångar det så djävla bra! Det är en glidare man ska vara, varför ar jag inte lyckats med det i hela mitt liv?
Varför blev jag nu sugen på äppelpaj?
Limpan, det kan jag inte svara på...
