Höjden av gästfrihet

Det var jag, hundarna, mamma och pappa. Vi åkte bil hur länge som helst. Men jag vet allt att roa mig under bilfärder, så mig går det minsann ingen nöd på!


Till slut kom vi dock fram till Svante, Svea, Tuva, Lisa och Fredriks sommarpärla.


Tuva dukar



Svante nedan, är högsta hönset kan man säga. Det är han som fattar de tunga besluten i deras flock.


Han visade upp en otrolig gästfrihet och bjöd på än den ena...


...och än den andra delikatessen.

(observera the smörgåspålägg av rang!)

Svante kom till och med dragande med en livs levande sork till efterrätt, som han varit ute i skogen och haffat! Till hans enorma besvikelse var det dock ingen som ville ha den och han blev otroligt kränkt när Lisa, Mamma och Fredrik istället såg till att den kunde löpa tillbaka till vildmarken. Svante kände sig faktiskt så pass tasstrampad, att han lade sig med armarna i kors och surade resten av kvällen.


Själv valde jag då att vila ögonen på övervåningen...

...och Svea som alltid håller en relativt låg profil, satt då bredvid och vakade över mig hela tiden. Att ta ansvar för gästens säkerhet, är också en typ av gästfrihet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0