Typ ingen kom till skada men...

...hela mitt hem stinker av illaluktande rök och det går inte att vara inomhus. För att få bort stanken så har jag öppnat alla fönster på vid gavel och
slängt ut täcken, kuddar, soffkuddar- och dynor, draperier och handdukar på altanen. Musses säng har jag släpat ut på baksidan och där ligger han nu fridfullt och sover middag.





(tur att det inte regnar)
Det var när jag skulle ta hand om den grinande 1,5-åringen som ilsket hoppade på mina bara fötter med sina gummistövlar på, samtidigt som jag styrde upp ett jobbärende över telefon och internet, som en kastrull på spisen började brinna. När jag väl märkte det släckte jag elden genom att slänga ett lock på kastrullen. Sedan kastade jag ut det rykande eländet genom köksfönstret (hoppas inte grannarna såg!) och ned i rhododendronbusken. Efter det räddade jag barnet och hundarna från röken genom att slänga ut dem alla på altanen. Sedan kastade jag mig åter in i huset för att öppna upp fönster och dörrar, så att röken skulle ha någon stans att ta vägen.
.
Jag har fortfarande ont i bröstet och hosta, men det enda jag kan tänka på är om stackars lille Musse fick i sig någon rök. Han visar dock inga tecken på det, utan sover som sagt fridfullt i sin spjälsäng på baksidan.
.
Det är ju en jädra tur att man har en blogg, så att sådana här idiotiska incidenter kan komma till någon form av nytta. Jag är helt säker på att några av er som läser detta, känner igen er och tänker att det lika gärna kunde ha varit ni som klantat till det så. Ni andra blir kanske istället stärkta av det hela, då ni själva framstår som så mycket bättre än den här Papphammar-morsan till egenföretagare.

"var så goda"

Kommentarer
Postat av: Lindrooow

Har gjort liknade incidenter ett par gånger, kanske det ligger i släkten ;-)vidbränd kastrull, vidbränd ugn, smälta kläder av strykjärn. Dock har jag bara mig själv att tänka på, katterna och Marcus håller sig gärna undan när jag är i farten. Hur ska det gå när jag får barn!? Amen..

2011-08-06 @ 21:35:39
Postat av: Noni

Då kanske du blir hur skärpt som helst, vem vet!? Jo Rut vet. Men hon är tyvärr inte med oss längre.

2011-08-07 @ 13:13:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0