En liten larv i en puppa...

De ligger en bebis på en filt i mitt kök. Han fnissar för sig själv och biter i sina fötter. Han rullar omkring ganska oktontrrollerat och pratar bebiska. Jag vill gå dit och plocka upp honom och krama honom hårt hårt hårt, för han är så fin den där bebisen. Men det gör jag inte för jag vill inte störa honom i hans pysslande. Istället betraktar jag skådespelet på avstånd och känner hur det ilar och pirrar av kärlek i hela min kropp.

Hans huvud är luddigt och han luktar så gott och vissa nätter så har jag honom hos mig i sängen. Då håller han bebishårt i mitt lillfinger och snusar tungt. Tight invirad i sin filt vill han somna, som en liten larv i en puppa. Själv ligger jag bredvid och stirrar på denna vackra syn och vågar nästan inte röra mig en tum. Jag tänker på att den lilla larven snart kommer att förvandlas till en fjäril och flyga omkring på egna vingar ute i den stora världen. Det får mig att rysa och en våg av panik sköljer över mig. Sedan lugnar jag ner mig för jag kommer på att det ju inte är förrän om tidigast 27 år som jag kommer låta det inträffa.
 



 Musse cirka 4 timmar gammal

 


Kommentarer
Postat av: A home far away

Åh så fint du beskriver livet med bebisen, jag längtar sååå:)



Ha en fin dag!

Kram Gunilla i Singapore

2010-03-30 @ 11:18:17
URL: http://www.vitaanglar.blogspot.com
Postat av: Noni

När jag tycker att tillvaron med denna högljudda och osovande bebbe är en enda gigantisk uppförsbacke, så påminner jag mig själv om att det snart står ett par 45:or i hallen och då börjar jag nästan lipa över det i stället...



Lycka till med det kommande nyförvärvet!

2010-03-30 @ 22:07:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0