Skräckfärd!!!!!
Jag älskar att åka bil, det är så roligt att spana ut genom rutan och svisha förbi fula hundar och folk som man malligt kan skälla ut i farten.
(bortse från mina stjärtvirvlar, jag har försökt kamma ut dem helt utan lycka och har nu lyckats aceptera dem vilket jag även ber er att göra) Pappa brukar ta med mig på olika resor och när bilen står stilla vaktar jag den verkligen med mitt liv - INGEN SKA VÅGA GÅ I NÄRHETEN AV DEN FÖR DEN ÄR BARA MIN!!!!!
Det är givetvis allra trevligast att åka bil när det är fint väder och rutan därmed kan vara nedvevad. Det är så skönt att låta öronen fladdra i vinden och man käner sig så fri och på något sätt oövervinnerlig.
Senast jag åkte bil slutade färden dock i en katastrof! Jag var i full färd med att bädda min rosa säng (som jag givetvis tar med vid var biltur så att jag reser bekvämt och kan ta en lur om jag blir trött av att skälla malligt) när jag plötsligt flög ned på golvet i den fullaste fart och landade på rygg med sängen över mig!!!! Min klantskalle till pappa och chaufför hade kört in i något och jag blev både omtumlad och mörbultad. När han tog ut mig var jag tvungen att vingla ned i diket och där dumpa en stor hög med bajs (vilken jycke som helst hade gjort på sig redan i bilen, men Håkan Nos the Finest Pooch är tack vare sin höga halt av värdighet inte så pass okontrollerad).
Jag minns inte hur jag kom hem till stugan igen, men jag föll i alla fall i dvala så fort jag kom innanför dörren och jag tror att pappa bar mig till sin säng och bäddade ned mig. Jag har ingen aning om hur länge jag sov, det kan ha rört sig om dagar eller veckor. Nu har jag hur som haver återhämtat mig något sånär från traumat, men sörjer min kära farkost som numera ser ut så här:
Frågan är om den någonsin kommer att återhämta sig....? Snyft....
(bortse från mina stjärtvirvlar, jag har försökt kamma ut dem helt utan lycka och har nu lyckats aceptera dem vilket jag även ber er att göra) Pappa brukar ta med mig på olika resor och när bilen står stilla vaktar jag den verkligen med mitt liv - INGEN SKA VÅGA GÅ I NÄRHETEN AV DEN FÖR DEN ÄR BARA MIN!!!!!
Det är givetvis allra trevligast att åka bil när det är fint väder och rutan därmed kan vara nedvevad. Det är så skönt att låta öronen fladdra i vinden och man käner sig så fri och på något sätt oövervinnerlig.
Senast jag åkte bil slutade färden dock i en katastrof! Jag var i full färd med att bädda min rosa säng (som jag givetvis tar med vid var biltur så att jag reser bekvämt och kan ta en lur om jag blir trött av att skälla malligt) när jag plötsligt flög ned på golvet i den fullaste fart och landade på rygg med sängen över mig!!!! Min klantskalle till pappa och chaufför hade kört in i något och jag blev både omtumlad och mörbultad. När han tog ut mig var jag tvungen att vingla ned i diket och där dumpa en stor hög med bajs (vilken jycke som helst hade gjort på sig redan i bilen, men Håkan Nos the Finest Pooch är tack vare sin höga halt av värdighet inte så pass okontrollerad).
Jag minns inte hur jag kom hem till stugan igen, men jag föll i alla fall i dvala så fort jag kom innanför dörren och jag tror att pappa bar mig till sin säng och bäddade ned mig. Jag har ingen aning om hur länge jag sov, det kan ha rört sig om dagar eller veckor. Nu har jag hur som haver återhämtat mig något sånär från traumat, men sörjer min kära farkost som numera ser ut så här:
Frågan är om den någonsin kommer att återhämta sig....? Snyft....
Kommentarer
Postat av: Plopp
trist me bilen men tur att ingen skadade sig allvarligt
Trackback
