Jag blir vansinnig!!!!


Håkan: hej

Pytte-människa: sug sug smack snutt

Håkan: vad gör du?

Pytte-människa: sug smack snutt snutt

Håkan: vem är du egentligen eller vad är du?

Pytte-människa: sug snutt sug smack
 
Håkan: varför svarar du inte?

Pytte-människa: snutt snutt





Håkan: du verkar ju för fan inte vara klok! 

Pytte-människa: sug snutt snutt smack

Håkan: hur som haver så ska du ha klart för dig att mamma inte är din, hon är min!

Pytte-människa: snutt smack sug

Håkan: jag var här först så jag är hennes No 1 Älskling, inbilla dig inget annat!

Pytte-människa: snutt sug sug smack smack

Håkan:
SVARA NÄR JAG PRATAR MED DIG!!!

Pytte-människa: snutt snutt



Håkan: du är ful, dum, korkad, liten, jobbig och totalt värdelös! Mamma kommer snart tröttna på dig och åter rikta all sin uppmärksamhet mot mig, vad har du att säga om det?

Pytte-människa: smack sug sug

Håkan: åh, jag glömde visst tillägga att du är förbannat otrevlig som inte svarar på tilltal!!! Vad tror du att du vinner på det?! Va?! VA!!!??? 

Pytte-människa: snutt snutt sug smack

Håkan: du borde hålla dig väl med mig för det kommer att gynna dig i längden eftersom mamma som sagt snart kommer att överge dig. Vem ska du då vända dig till om inte mig?

Pytte-människa: snutt smack sug sug

Håkan: Mamma kommer inte orka med en pipgris som du som inte lyfter ett finger själv och gallskriker både i tid och otid. Kom då inte krypande till mig för att få medlidande för i mina ögon har du nu skitit i det blå skåpet eftersom du inte svarar när man pratar med dig!!!

Pytte-människa: snutt snutt sug

Håkan: det ska bli ett sant nöje att bevittna hur mamma tar sin hand ifrån dig, så kan du sedan ligga där och vråla i din ensamhet utan att någon bryr sig. Dina sötebrödsdagar är räknade, var så säker!!!!

Pytte-människa: snutt sug smack snutt snutt

Håkan: jag slår vad om att om du gallskriker en gång till så har du även skitit i hennes blå skåp!

Pytte-människa: ok, jag antar ditt vad! Se och lär nu korkade jycke -VRÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅL!!!!!!!!!!

Och vad hände? Jo mamma kom springade som en skottspoling och plockade upp den där dryga, oförskämda, fula och otrevliga lille fan, i sin famn och bar iväg med honom medan han blängde triumferande på mig. Jag har ALDRIG blivit så förödmjukad i hela mitt liv!!!!!!! Resten av dagen låg jag under kuddarna i soffan och tänkte mörka tankar och mediterade, men det var det ju ingen som brydde sig om...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0