Jag vill ju bara sjunga ut!

När jag är ensam hemma brukar jag sjunga opera och det börjar låta riktigt bra nu. Jag siktar på att bli den första operasjungande hunden i världen och vinna både kändisskap och pengar på kuppen.




På senare tid har jag dock följt med mamma till Karlskrona i veckorna och där bor vi i en lägenhet. Min operaträning blir tyvärr lidande av det, för så fort jag tar ton börjar idioterna som bor bredvid oss, att dunka och slå i väggarna vilket leder till att jag tappar fokus totalt.




Jag har försökt lösa problemet genom att bädda in mig i täcket så att jag på så vis inte hör allt dunkande, men det fungerar inte särskilt bra.




Akustiken i mitt och mammas tjocka duntäcke är under all kritik och dessutom blir det väldigt instängt och jag kan inte alls ta ut svängarna som jag vill. Om jag inte kan träna så kan jag dock aldrig bli bäst och erkänd och det vore ortoligt tråkigt att tvingas ge upp operaplanerna. Därför har jag funderat på att kräva att få stanna hemma i skogen istället för att följa med mamma till Karlskrona, men nu när hon har skaffat sig den där degätstörningen känns inte det som något bra alternativ egentligen. Jag behöver ju hålla henne under uppsikt och försöka få henne att byta degen mot något som inte jäser. Varför ska allt vara så fruktansvärt krånglig!?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0